London calling
Ja imorgon bär det av till staden där big ben och mycket mer finns att se. Det ska shoppas och upptäckas.Kom på idag att min första resa utan massor föräldrar blir inte som för många i min ålder en charterresa utan jag ger mig på kart letande och storstaden direkt. Ska jag vara ärlig känner jag att jag är lite mer sugen på storstäder nu för jag har varit på ganska många solsemestrar. Var i rom förra året och i år blir det London. Kanske det blir USA nästa år?är lite sugen på att i vinter åka till typ Österrike och åka skidor för jag har aldrig varit där sen är det sjukt roligt att åka slalom. Har bara åkt i Sverige och vill testa något nytt och sen min pappa pratar mycket om hans turer till Österrike. Så vi får se!
Idag har jag varit på möte på morgon och sen har jag packat och slappat. Har lite svårt med det där att packa lite för jag ska ju få plats med all shopping hem sen. Vikten skiter jag i för det är väl bara att betala om det blir för mycket känner jag. Jag är mer orolig för att det inte får plats men jag är grym på att packa så det kommer gå bra. I värsta fall får man väl åka med flera lager kläder på sig hem. Får väl se om jag ens hittar något att köpa.
Resten av kvällen ska jag tillbringa i soffan!
Igår så slappade jag på dagen. Sen åkte jag till Emelie där ett gäng träffades och åt mat. Sedan for jag, Anna, Emelie, Louise och Isabella till karstorp och tittade på gyllene tider. Sen efter var det tänkt att vi skulle gått till husaren men jag och Anna var inte pepp och sen fick vi inte tag på taxi. Så vi gick till Annas mormor och värmde oss och väntade på att vi skulle få tag på en taxi. Det är inte ofta jag inte är peppad men jag var så trött och sen vet jag inte vad som hände med mig. Jag är lätt att få med på saker och är ofta alltid med för jag älskar att testa nya saker och göra saker. Men igår ville jag bara sova. Jag kanske var helt utarbetad efter en hel vecka med jobb och sen gick min morfar bort i slutet av förra veckan så jag kanske inte är på världens bästa humör även om det inte alltid märks på mig. Jag är en sådan person som inte visar om jag är ledsen och pratar om allt utan vill jag prata gör jag det och det är skönt att mina vänner har insett det. Men jag försöker tänka på det positiva och minnas tillbaka på alla finns minne vilket får mig på bättre humör. Det finns så mycket glädje i alla minnen vilket känns skönt sen hela händelsen kunde inte ha skett på ett bättre sätt.
Jag var faktiskt med i Hjo tidningen igår så nu har jag skämt ut mig inför hela Hjo men men ibland får man bjuda på sig själv ;-)
Nu ska jag kolla vidare på en underbara film. Ni får ha det så bra!
Kramar
Evve
