evvisevve

Jag har snart gjort klart mitt första år på hälsocoachprogrammet som nog många av er säkert vet. Och under året har jag fått läsa om så mycket intressanta saker och haft många intressanta diskussioner.  Ett ämne som kommer in i alla samtal man haft med lärare och klasskompisar under seminarium och grupparbeten är tjejers krav på sina egna kroppar. Det finns nu en risk att det kommer bli väldigt långt men jag tycker detta ämne är väldigt intressant och vill skriva av mig om detta.

Jag tror inte det finns en enda tjej eller kvinna i världen som skulle kunna säga att hon är nöjd med allt på sin kropp. Vi tjejer har någon konstig sak för oss och kan aldrig låta något vara perfekt och speciellt inte våra kroppar. Det är helt sjukt och vansinnigt tycker jag. Jag själv kan erkänna att jag inte är helt nöjd med min kropp men ju mer tiden går börjar jag inse att detta är jag och jag ska vara stolt för den jag är. Vem vill liksom vara smal som en pinne så att skelettet typ syns? Tjejer/kvinnor ska ha former det hör till tycker jag och säkert många fler. Idag skulle jag nog kunna säga att jag är stolt över hur jag ser ut trotts att man kanske har en bristning här och där och höfter som står ut och kanske förstör så att man inte kan bära vilken byxmodell som helst. Men tänk om alla kläder skulle passa en själv då skulle ju själva nöjet med shopping förvinna, därför att då blir det inget letande längre efter det perfekta vilket jag tycker är själva grejen med shopping.

Jag vet inte hur många bloggar eller instagram profiler man klickat in på där tjejer står halvt avklädda och tar kort på sina ben och magar för att visa hur ”vältränade” de är och smala. Och EN MILJARD bilder på massor frukt och grönt.  1. Vad är grejen med detta liksom? 2. Måste man vara smal för att kalla sig vältränad? 3. Och är man nyttig bara för att man äter massor frukt och grönsaker och lägger upp en bild på det?

Svar på fråga 1 ingen aning antar att man vill ha uppmärksamhet för något som inte är ens riktiga ja! Och att man söker bekräftelse genom gillningar och kommentarer från snygga killar eller vänner.  Fråga 2 skulle jag svara på NEJ! Det finns hur många vetenskapliga artiklar eller böcker som helst som du kan läsa och alla kommer säga det samma. Vist finns det mått på vad som är fetma och övervikt men du kan fortfarande ha kvinnliga former och vara super vältränad för det. Vi alla är ju olika och ser olika ut oavsett om vi är vältränade eller inte. Fråga 3 skulle jag säga NEJ där med och istället fråga dessa tjejer om de tror att det räcker med att leva på det och varför de äter just det. För vi måste ju även äta bröd, potatis, pasta, kött, fisk och ägg. Vist att frukt och grönsaker är nyttigt men bara i en viss mängd vi behöver ju allt det andra också för att få all energi vi behöver och för att kroppen ska kunna fungera. Men jag tror många av dessa tjejer som ändrar om sin kost egentligen inte vet vad de gör och går efter vad de hört är bra.

Jag som blivande hälsocoach tycker detta är väldigt intressant och jag har många gånger tänkt på vad jag tror detta beror på. Och varje gång kommer jag fram till att det är för att vi tjejer är så osäkra i oss själva. Och jag nu drar jag alla över en och samma kam vilket kanske inte är jätte bra men nu gör jag det ändå. Vi är så rädda för att folk ska prata skit om oss och stöta ut oss och att inte duga. Vi vill hela tiden prestera på topp och det kan vara inom allt möjligt som ex. skola, träning, karriär, utseende och mycket mer. Vi är så beroende av bekräftelse och uppmärksamhet och får vi inte tillräckligt av det gör vi allt för att få det och då ex. via instagram bilder på hur mycket man tränar eller hur man äter. Det är ganska hemskt egentligen hur människor över lag är beroende av bekräftelse och uppmärksamhet. Vist är vi beroende av det på olika sätt all ihop men vi alla behöver det på ett eller annat sätt. Jag tror att vi alla behöver hjälpas åt med att bygga upp varandras självförtroende men framför allt kämpa med våra egna. För det är bara vi själva som kan ändra oss själva men vi kan hjälpa varandra genom att ge stöd för att hitta ex. motivationen och stötta på vägen till målet. Det är även viktigt att vi som är äldre är bra förebilder för yngre och börjar redan när man är så lite som möjligt. För uppbyggnaden av självförtroende är inget man gör över en dag utan det är en lång process och det krävs en hel del av en själv och runt om. Det finns så enkla saker man kan börja med redan idag som kan göra en så stor skillnad ex. säga något positiv eller be beröm för något någon annan gör eller varför inte bara ge ett leende till någon vem som helst. Vi alla måste inse att vi duger som vi är och ingen är mer perfekt än någon annan utan vi alla är lika underbar och perfekta oavsett hur dumt det kanske låter för många. Alla är fina på sitt sätt oavsett om man är tjock, smal, kort, lång, små bröst, stora bröst, har funktionshinder, saknar ett bröst eller två eller har ett stort ärr. Varför ska man hålla på och klaga på sig själv när man fått chansen att leva ett liv och får upptäcka så mycket saker och testa så mycket nya saker? Utseendet är inte viktigaste utan det viktigaste är att du är du och att du gör det du tycker om och vill med livet!

VÅGA VARA DIG SJÄLV och ” TA INGEN SKIT ” (grynet)!

Varför klaga när man kan leva?

Ingen är perfekt alla unika.

Inspirationen för detta enorma inlägg kommer från ett klipp jag hittade där det är en kvinna som var väldigt osäker i sig själv och vill göra en förändring i detta. Hon började fundera på hur hon skulle kunna få sin dotter att bli självsäker i sig själv medans hon själv hade problem med detta och det var där hon startade igång sitt arbete. Och idag är hon i stort sett nöjd med just den hon är och jobbar med att andra också ska blir det.  Och jag tyckte klippet var så fint och inspirerande att jag ville skriva av mig. Klippet kan man se här under.

Nu är det inte alls långt kvar tills det är dags för sommarlov. Endast en tenta och en liten gruppinlämning sen är jag ledig till början av september. Jag har bestämt mig för att detta ska bli den bästa sommaren på länge. Det blir jobb i Hjo i sommar igen. Jag ska även försöka resa utomlands, åka till kusten, umgås med alla fina vänner och min fina pojkvän, bada i mängder och åka båt. Jag ska bara försöka hinna med så mycket jag kan och ha roligt och även njuta av att vara lite ledig från skolan. Så nu hoppas jag bara på att det blir bra väder och varmt så man kan vara ute och fara runt. 

Förra sommaren var en bra sommar det var bara lite synd att den slutade så tråkigt och oväntat. Min morfar gick ju bort i augusti och det var något som var väldigt jobbigt. Jag minns så väl vad det sista var jag sa till honom och det var " vilka fina byxor du har" och jag fick ett stort leende tillbaka och det leendet har fått mig att inte bli ledsen lika ofta tror jag. Men det känns ändå tomt för han har varit en sådan stor del av mitt och min brors liv. Han har verkligen varit som en extra pappa och funnits där när inte mamma och pappa räckt till. Han offrade nästan vad som helst för mig och min bror. Istället för att åka och träffa vänner kunde han och mormor välja att åka och umgås med mig och min bror. Det är faktiskt med tårar i ögonen jag skriver detta. Det har varit många som under den gångna tiden frågat hur jag kan ha varit så glad efter allt och att sorgen inte har synts på mig. Men som jag tror jag tidigare skrivit så är jag en person som har jätte svårt för att gråta inför andra jag tror det är få som sett mig gråta förutom min familj och de absolut närmaste släktningarna. Jag är väldigt bra på att stänga in tårarna och istället försöka se de positiva och vara glad och har även väldigt svårt för att prata om saker som jag tycker är jobbigt. Så vill jag prata gör jag det annars gör jag det inte. För jag är en person som sällan gråter och är sur vilket jag tycker är skönt för jag är väldigt bra på att försöka se det positiva. Och många tänker nog nu att man måste få vara ledsen och det är inte bra att stänga inne det. Men för mig är det de sätt jag tycker att jag funkar bäst med och det är sådan jag är. Alla är vi olika! Jag valde att åka till jobbet 5 timmar efter att jag hade fått reda på att han var borta. Detta var mitt sätt att få livet att gå vidare och minnas det fina efter alla år ihop. Men jag kan erkänna att det var jobbigt men jag kände ändå att det var det som fick mig att må bra. Livet måste ändå på något sätt fortsätta. De gånger jag känner mig lite deppig över detta tänker på alla fina minnen vi haft ihop under alla 19år och att han fick vara med på en stor dag för mig nämligen min student och att han hade den finaste döden han kunde få. Han dog nämligen hemma i sin trädgård med vattenkannan i handen och det gick fort. Trädgården var det bästa han viste. 

(Varför jag kom och tänka på detta just nu var för att jag såg att det var morfars namnsdag idag i tidningen.) 

Så med detta sagt ska jag nu i sommar försöka få den bästa sommaren som bara går och jag ska leva lite åt morfar med. 

Fy vad trött jag är och nu tänker nog många SKRRRRÄÄÄLLL EVVE! Och då får ni göra det för jag är trött och skulle typ kunna somna när som helst och skiter i vad andra säger haha! Känner jag mig rätt kommer jag somna om några minuter för då har jag hela huset för mig själv. 

Idag har jag faktiskt varit i skolan från 10.15-15.00 och lyssnat på föreläsningar om kost och fysisk aktivitet. Mycket intressant och jag kan säga att min inställning om kost är helt riktigt. Så det var skönt att få det bekräftat! Sen efter skolan for jag hem till lilla huset i Hentorp. Väl hemma så började jag laga middag till familjen. Vist är jag världens bästa dotter. Det hade jag tyckt om min dotter gjorde det till mig när jag kom hem från jobbet. Efter det så ligger jag nu på rygg i soffan. Så ni förstår varför jag kommer somna väldigt snart (soffa+evve= sova). 

Ikväll ska jag kolla på lilla mästerkocken och bara ta det lugn är jätte sugen på paj men vi har ingen god frukt till paj hemma så det blir nog inget av det. 

Hoppas alla får en bra kväll!

Ha det bra

evve

Just nu sitter jag åter igen på tåget fast nu är det tillbaka till Skövde. Har haft ett par jätte mysiga dagar i Göteborg och det tog faktiskt emot lite att åka hem. I tisdags när jag kom ner till Göteborg mötte jag upp Max i stan så fixade vi lite med en present till Linn. Sedan for vi vidare hem till Linn och Martin för att fira Linn som fyllde 20år tillsammans med min kusin Angelica, Linns mamma och bror. Det var riktigt mysigt och mycket god fika fick vi. Igår onsdag så fixade jag och Max lite och sedan så for vi ner till stan där vi tittade på Chalmers kortegen. Efter det mötte vi upp Linn och Martin så gick vi mot restaurangen Moon thai och åt god mat. Det är en ganska häftig restaurang måste jag säga det var lite som att kliva in i Thailand. En mycket trevlig kväll! Idag så startade Max och jag dagen med en frukost ute dock var det väldigt kallt trots solen. Och nu sitter jag här på tåget. Så det är väl i stort det jag gjort de senaste dagarna. Man kan väl sammanfatta det med att jag är väldigt nöjd med livet. 

Hej hopp

evve