evvisevve

Tänk att tiden går och man glömmer och kommer på saker och ibland går de bort fort och ibland inte alls. Saker som går fort bort tackar man och bugar man för men andra saker som aldrig försvinner eller det känns så jobbiga.  Speciellt när det är något man inte kommer få svar på eller det känns i alla fall så. När man ser saker som gör att man blir ändå mer fundersam medans andra säger släpp det. Men saken är det att det inte går VAD SKA MAN GÖRA DÅ???  Tänkarna bara snurrar runt och när de har gått bort lite blir de påkomna igen.  Man är liksom fast av sina tankar och tankarna blir bara större och till slut vet man inte om man ska sprängas eller vad som händer. Saker som ofta fastnar är väl kanske saker som man ville skulle bli sanna eller saker man ångrar att man inte gjort och att det stannade upp.  Och så hör man en annan säga glöm det strunta i det, låt det vara m.m. Då blir man bara men du FATTAR ju inte! Även om de tror att det gör det så gör de det ändå inte helt för de har inte varit i den kroppen som har dessa tankar och de har inte likadan hjärna som den personen och det gör att de inte kan fatta hur man själv tänker och egenterligen. När de hela tiden tror att man tänker på ett sätt som de tycker är fel för att man själv suger på att förklara och försöker då få en och tänka annat och tycka annat framför allt. Jag tycker att man inte ska kunna få ett ex omdöme om en person eller ställe eller sak om man inte känner de/den jätte bra. Vist kan man väl få ett första intryck men de stämmer ju oftast inte.

Jag själv har nog allt mer under den senaste tiden börjat tänka att man inte ska bedöma någon/något om man inte vet hur den/ de är. Även om andra går runt och bara säger ex. negativa saker. Vist kanske man håller med ibland men jag själv vill ha min egen bild och jag vill inte få en bild som en annan person fått och tycker om ex hur en sak är eller en person är. Jag vill ha min egna blid och tycke om saken eller stället eller personen.  Även om jag själv håller med ibland om vissa saker så är det för att man kanske har fått en tanke som gör att de kan stämma in men att i andra stunden tycker man inte alls det stämmer in utan man ångrar sig för att man höll med den där gången bara för då var det en tanke som flög in och man tyckte så då.  Och då får ofta jag en tanke ” Tänk om de tror att jag är en sådan som bara gå efter grupptrycket när jag verkligen inte är en sådan person”. Men jag hoppas att det inte är så.

Detta inlägg låter jätte deppigt säkert men jag ville bara få ur mig detta och jag vet att det blev långt men jag tycker att detta är en viktigt sak och jag själv har allt mer med tiden börjat tänka så här och märker själv att man fått tankar om saker /personer/ställen.

Kommentera gärna med era egna åsikter om detta och aa bara kommentera!

Ne nu ropar mamma att det är mat så aa det är nog bäst jag går :D

Kram

evvis♥

Bild tagen av : Caroline B

En tjej med många tankar och idéer!