Åska

Det är nu när man är hemma själv som jag verkligen inser att man inte är så tuff som man tror att man är. I nu läget åskar det som bara den och jag har inte känt på evigheter att jag har varit rädd för det men nu är jag fan livrädd nästan. Jag sitter med jätte hög musik i öronen för att jag inte ska höra mullret. Det hjälper faktiskt fick förslaget från mamma som sitter ett par timmar bort och kommer inte hem förens imorgon. När det låter som att det försvinner så börjar det lika mycket igen. WHY? idag bara för att jag är själv!!!!! Det känns ändå som det går an nu men inte i natt så hoppas det åskar allt nu och så inget i natt och när jag vaknar ska det vara sol. Jag tror att min rädsla kommer fram nu för när man är själv tänker man mer och jag har ett hemskt minne från när jag var liten och det åska och jag tror att jag tänker tillbaka på det och då väcker det känslan i mig som jag hade då men jag är inte lika rädd nu som då. Man tror att man är så tuff bara för att man snart fyller 18 men i själva verket är man inte det. Jag har nu ett tag trott att min åskrädsla har varit helt borta för jag har velat ha åska och tycker det är jätte mysigt men jag tror nu att så fort det blir mer än normalt kommer min rädsla smyga sig fram. Men som tröst så kollade jag på vädret och då stod det att efter åtta kunde man se att åskan skulle ta sig mer uppåt landet och försvinna från västra Götaland och det gjorde mig gladare. Varför kan man bli rädd för något som är till klimatet? är det respekten man har för den, ljudet, blixten, stämningen, allt folk berättar om det!!?? kan själv inte besvara denna fråga. Det var väldigt skönt att skriva detta inlägg tycker jag för det fick mig att koncentrera mig mer på något annat (försig handlade detta om åskan men aa) och sen fick jag skriva av mig och erkänna att jag är fortfarande rädd för åskan för mig själv. Jag skiter faktiskt totalt i om någon av er som läser detta tycker jag är jätte töntigt för det här är jag och det står jag för. Varje sak man är med om ger en mer erfarenhet och man blir modigare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0